nanana...
vi satt ett gäng på en strand
några mil utanför tylösand
käka korv och chips
rökte för mycket, och sänkte en 7-8 pripps
jag hade fått span på en dam
som kan få en och bli monogan
och lite vilt gått fram
och börjat att köra mitt stora förförarprogram
då hördes ett Cat Stevens darr
till tonerna från en gitarr
Då kom han grabben med G
ja, en riktig gitarrknäppare
en rågblond nordisk prins
två dagars skäggstubb t-shirt och avklippta jeans
slog sig ner vid vår plats
presenterade sig såsom Mats
så slog han an en ton
och började sjunga mitt i vår konversation
den tjej jag skulle ha i säng
föll genast in i hans refräng
för har en speleman en enda gång
börjat sjunga på en gammal sång
då ska alla runt omkring va me och skråla
har han blott en enda gång gett skri
lär han sjunga varje melodi
ifrån underbara Creedence till Carola
nanana...
hur säger man till en sån tjej
du vet sjunga är inte min grej
men jag är ett jäkla kap
för jag har läst matte och läran om statsvetenskap
men när man får slåss mot en skur
utav toner från en trubadur
det skulle han veta den man
han som skrev sången House of the rising sun
den börjar Mats helt sonika
då blåsa på harmonika
för har en speleman en enda gång
börjat sjunga på en gammal sång
är det ogörligt, ja lögn, att söka stopp'an
har han blott en enda gång gett skri
lär han sjunga varje melodi
ifrån dover och calais till lilla loppan
framåt 4-5 fick jag nog och gick hem
men vad jag tror och har på känn
så sitter han nog säkert kvar där än
för har en speleman en enda gång
börjat sjunga på en gammal sång
är de omöjligt att få honom att sluta
har han blott en enda gång gett skri
lär han sjunga varje melodi
tills nån vänlig själ slår halsen av hans luta
nanana...